Jag kände ganska snabbt efter jag släppt iväg mitt senaste inlägg att jag är väldigt negativ. Jag kanske inte kan säga negativ men självkritisk. Eller nej igen, jag är väldigt negativ när jag har den sidan. När jag granskar mig själv och försöker hitta utvägar. Då är jag negativ. Men det är skönt att jag kan se det så. Förut så vinkade jag bort de tankarna och "körde på". Tankarna låg givetvis kvar i bakhuvudet och malde men de syntes inte.

Nu vill jag reda ut de där tankarna och förstå varför och framför allt hur jag ska göra för att må bra. Jag vill lära mig  acceptera att de finns där .

 

Att vara negativ har jag alltid tyckt varit fult. Jag har varit rädd för ordet. Inte velat bli förknippad med en sån där neggo människa som bara ser allt i vitt eller svart. En sån där skeptiker som tror att allt går åt helvete. Man ska vara positiv..jiiihuuu..  Men om man inte är det på riktigt då? Då kommer det ifatt dig. Starta med att vara ärlig mot dig själv!

 

Ta emot de negativa tankarna, acceptera att de finns där. Döm inte dig själv. Du lär dig något av dom om du tillåts se dom. Men fastna inte i dom. Bara acceptera

 

 

Texten i bilden nedan kommer vara mitt riktmärke. Jag kan inte riktigt förstå texten än men jag jobbar på det.